Back in Vietnam
Efter många glädjetårar bar det av att försöka hitta mat (tog ett tag att hitta ett bra ställe då det var ett halvår sen vi var här sist och Camilla äter oftast sin mat i lägenheten). Efter en 15-20 minuters promenad tog vi första bästa restaurang, som då inte såg ut att kosta en hel förmögenhet. I brist på vegetarisk mat fick Camilla dock endast en tallrik med sötpotatis till pommes frites medan Rebecka och Fanny åt sin efterlängtade nudelsoppa (dock inte den bästa de ätit här..!).
Därefter blev det lite bråttom då vi hade en nattbuss att hinna med och vi skulle även hinna lämna våra väskor hos Camilla, som bodde 30 minuter bort med bil. Så vi tog våra pick och pack och slängde oss in i en allt för liten taxi (med tanke på vår stora packning). Vi kom sedan fram till lägenheten och där väntade en snabb ompackning, för vad vi behövde ha med oss till Sapa. 45 minuter senare slängde vi oss in i en ny taxi tillbaka till "Lilys Agency" där en shuttle bus skulle hämta oss och skjutsa oss till den riktiga nattbussen till Sapa. Shuttle bussen påminde mycket om Dalla Dalla (transporten i Tanzania) där en överfylld mini van trängde in mer personer än platser. Som tur var varande den åkturen endast i tio minuter, sedan var det en 40-minuters väntan på nattbussen... Till en början fick vi gå in i bussen då den redan ankommit när vi kom dit men efter att att slagit oss till ro i våra säten (vi lyckades glatt roffa åt oss ett dubbelsäte) blev vi utslängda efter att vi (ren gissning) måste vänta på de så kallade "VIP-vietnameserna". För som trott var det samma buss vi gått på 40-minuter tidigare som vi skulle ta efter att vietnameserna gått på... Hursomhelst lyckades vi, trots detta, få samma säten som förut så vi var glada och nöjda ändå! Så fort bussen startade slöts våra ögon och en 6h bussfärd mot Sapa tog fart!
